Nu är det snart två månader sen du flög upp till änglarna. Och snart en månad sen begravningen, och vissa dagar är väldigt väldigt jobbiga. När det är riktigt jobbigt så känns det som om att jag inte orkar något alls, och på samma gång inte kunna/få sörja ifred, eftersom jag har min underbara dotter hos mig och vill inte visa henne att jag är ledsen. (Vilket kanske är helt fel......) och vill bara ligga i sängen, men tyvärr funkar det inte så, får hitta mig tid och ork och bara lyssna på vad mina känslor känner
Saknar dig mamma! Vila i frid!
Första inlägget och här kommer det komma ut lite allt möjligt, tankar, funderingar och bara skriva av mig!
understruken text